Unga vuxna mellan 18 och 34 år har drabbats hårdast ekonomiskt av coronakrisen. De har små marginaler i sin ekonomi och skäms ofta för sin situation, vilket hindrar dem att be om hjälp – något som kan leda till allvarligare problem på sikt. Få inblick i de nordiska hushållens ekonomiska situation i vårt kostnadsfria webinar den 18 maj.

Att handla på kredit har blivit standard och kreditkort, fakturaköp och avbetalningar ger oss möjlighet att vara flexibla. Men med frihet följer också ansvar. Att handla först och betala senare kräver att man har koll på sin ekonomi och förmågan att planera framåt. I takt med att kreditköpen blir vanligare ökar också behovet av inkassotjänster.

I vårt senaste temanummer från Betalningsindikatorn blickar vi framåt och tittar närmare på vad svenskarna tror om ekonomin i framtiden, både i ett större och i ett mindre perspektiv. Vi passar också på att blicka bakåt för att se hur vår ekonomiska trygghet har förändrats under de senaste åren. Ladda ner ditt nummer här!

Under 2019 har vi skrivit närmare 40 artiklar med analyser, nyheter, trendspaningar och bra tips för företag och privatpersoner här på bloggen. Vi har bland annat undersökt hur blockkedjeteknik kan möjliggöra digitala skuldebrev i framtiden, tipsat om hur företag kan arbeta förebyggande för att få betalt i tid, skrivit flera temanummer med data ur vår undersökning kring svenskarnas ekonomi - Betalningsindikatorn, samt byggt ut vår kunskapsbank med nya e-böcker, infografiker, filmer och mycket mer.

Det finns omkring 34.000 unga vuxna mellan 18-25 år i Kronofogdens register. Deras totala skuldsaldo uppgår till 1,2 miljarder kronor och snittskulden är 35.000 kronor. Gruppen har minskat något sedan 2010 men skuldbeloppet per person har ökat. Att påbörja sitt vuxenliv med stora skulder är både tråkigt och besvärligt för individen. Det försvårar möjligheten att få lån till en egen lägenhet, bil eller studier. Den skuldsatte mår ofta psykiskt dåligt på grund av sin ekonomiska situation och hamnar lätt utanför samhället med arbete, boende och gemenskap.

Under året har vi skrivit en hel del om privatekonomins påverkan på välmående och livskvalitet. Det är en viktig parallell som ofta glöms bort i debatten om den ökade psykiska ohälsan i samhället.

Europeiska bankmyndigheten EBA har nyligen släppt sin andra tematiska rapport om Non-Performing Loans i EU, efter att den första rapporten publicerades 2016. I bloggen nedan reflekterar jag kring underliggande drivkrafter för minskningen av förfallna lån i Europa.

Många svenskar lever med små marginaler och låg ekonomisk trygghet. Det är ofta mycket påfrestande och påverkar vardagen på flera olika sätt. Ett viktigt första steg för att reda ut sin ekonomiska situation är att våga berätta om den för vänner, familj eller någon annan som kan ge stöd. I vår rapport om ekonomisk ohälsa ser vi dock att många skäms över sin ekonomi, framför allt i gruppen med lägst ekonomisk trygghet.

Pinterest, Instagram och Youtube är idag lika självklara källor till inspiration för mig och många andra, som att fråga vänner och bekanta om råd inför ett köpbeslut. Jag följer också bloggare och gillar att inspireras av vad de har på sig, färgerna de har på väggarna eller lamporna som hänger över köksborden. Jag tänker nog inte alla gånger på, att samtidigt som jag inspireras så lockas jag också till köp av saker som jag kanske inte alls tänkt köpa. I detta nummer ur Betalningsindikatorn har vi tittat närmare på influencers och sociala mediers roll för överkonsumtion och skuldsättning.

Enligt den senaste undersökningen från Europeiska Centralbanken, som gjorts bland banker inom euro-området, ökar efterfrågan på lån till husköp och för konsumtion. Enligt samma undersökning mattas efterfrågan på lån från företag något under andra kvartalet. En ökad konkurrens bland bankerna pressar lånemarginalerna, delvis som en följd av ECB:s tillgångsköp som driver marknadsräntorna nedåt. Detta påverkar i sin tur bankerna negativt genom lägre lönsamhet. Läs mer i artikeln nedan.