Det finns omkring 34.000 unga vuxna mellan 18-25 år i Kronofogdens register. Deras totala skuldsaldo uppgår till 1,2 miljarder kronor och snittskulden är 35.000 kronor. Gruppen har minskat något sedan 2010 men skuldbeloppet per person har ökat. Att påbörja sitt vuxenliv med stora skulder är både tråkigt och besvärligt för individen. Det försvårar möjligheten att få lån till en egen lägenhet, bil eller studier. Den skuldsatte mår ofta psykiskt dåligt på grund av sin ekonomiska situation och hamnar lätt utanför samhället med arbete, boende och gemenskap.

En stark rörelse som just nu präglar vårt samhälle är omställningen till en mer hållbar livsstil. Ur Lowells perspektiv är vi nyfikna på hur den här omställningen påverkar vår konsumtion och på längre sikt även vår privatekonomi. Går det att få några positiva effekter även på privatekonomin av en mer hållbar livsstil? I den senaste Betalningsindikatorn* ställde vi därför frågor om hur oron för klimatförändringar ser ut, i vilken grad vi har genomfört livsstilsförändringar samt vilken effekt det har givit på vår privatekonomi?

Många svenskar lever med små marginaler och låg ekonomisk trygghet. Det är ofta mycket påfrestande och påverkar vardagen på flera olika sätt. Ett viktigt första steg för att reda ut sin ekonomiska situation är att våga berätta om den för vänner, familj eller någon annan som kan ge stöd. I vår rapport om ekonomisk ohälsa ser vi dock att många skäms över sin ekonomi, framför allt i gruppen med lägst ekonomisk trygghet.

Vilken inställning har svenskarna till sin ekonomi? Vad styr vår konsumtion? Vilka hamnar i överskuldsättning och varför? Hur mår vi egentligen psykiskt på grund av vår ekonomiska situation? Att förstå svenska folkets inställning och beteende kopplat till sin privatekonomi är viktigt för vårt arbete. Därför har vi sedan 2017 regelbundet undersökt dessa frågor i vår undersökning Betalningsindikatorn. Är detta frågor som intresserar dig också? I denna blogg sammanfattar jag de temanummer som vi lanserat med data ur Betalningsindikatorn under våren. Du kan självklart också ladda ner de nummer som intresserar dig. Trevlig läsning!

I vår verksamhet möter vi dagligen människor med en utsatt ekonomi. Vi vet därför hur tufft det kan vara att leva med ekonomiska problem.  Samtidigt som vi ser att ekonomin har stor påverkan på vårt välmående, finns det en stark tysthetskultur och stigmatisering kring ekonomiska problem som riskerar att förvärra situationen och bidra till psykisk ohälsa. Utifrån de insikterna har vi genomfört en djupare undersökning tillsammans med Demoskop, vilket resulterade i en rapport om ekonomisk ohälsa i Sverige. Ladda ner rapporten här.

Vi vet att den psykiska ohälsan i samhället ökar för varje år, men en aspekt i debatten som ofta glöms bort är ekonomins påverkan på hälsan och livskvaliteten. Nu släpper Lowellen ny rapport om ett viktigt ämne och ett stort samhällsproblem - ekonomisk ohälsa. Ladda ner den kostnadsfritt här.

Pinterest, Instagram och Youtube är idag lika självklara källor till inspiration för mig och många andra, som att fråga vänner och bekanta om råd inför ett köpbeslut. Jag följer också bloggare och gillar att inspireras av vad de har på sig, färgerna de har på väggarna eller lamporna som hänger över köksborden. Jag tänker nog inte alla gånger på, att samtidigt som jag inspireras så lockas jag också till köp av saker som jag kanske inte alls tänkt köpa. I detta nummer ur Betalningsindikatorn har vi tittat närmare på influencers och sociala mediers roll för överkonsumtion och skuldsättning.

Vår upplevda ekonomiska trygghet påverkar oss och vår omgivning på många sätt. Det är många gånger avgörande för våra konsumtionsbeslut och andra stora beslut i livet. 2018 var ett starkt år för Sveriges ekonomi och glädjande nog är det många svenskar som känner ekonomisk trygghet. Trots detta finns det flera grupper där avsaknad av en buffert för oförutsedda utgifter, oro för ökade räntekostnader och dålig kontroll över privatekonomin skapar en känsla av otrygghet – ekonomisk otrygghet.

Sedan riksbanken höjde räntan i december, har bolåneräntorna fått stort utrymme i media och bankerna lockar med kampanjräntor på lån. Samtidigt har vi efter en turbulent höst till slut landat i en regering med nya löften och en omvärld som är svårbedömd. Kort sagt är det många faktorer som påverkar hushållens ekonomi och boendekostnader framöver.