Att ett år med en pandemi har påverkat hur vi tänker och agerar kring vår ekonomi blir tydligt när vi jämför undersökningen vi gjorde 2019 med 2020 och 2021. När förra årets undersökning togs fram befann vi oss i början av pandemin där mycket fortfarande var ovisst. Det speglades i en stor oro för vad som skulle hända med världsekonomin såväl som den egna hushållsekonomin. I år visar rapporten att vi nu ser lite mer optimistiskt på framtiden igen.
Minskad men fortfarande utbredd ekonomisk oro i Norden
Rapporten visar att oron för att förlora jobbet och oron för landets och den globala ekonomin visserligen har minskat i samtliga nordiska länder, men att siffran trots allt fortfarande är hög. Finländarna är de som oroar sig mest där 54 procent, alltså över hälften av hushållen är oroliga för hushållets ekonomi med anledning av coronakrisen.
Så många känner oro för hushållets ekonomi med anledning av coronakrisen
- Finland 54 %
- Sverige 41 %
- Norge 41 %
- Danmark 37 %
Förutom en hög oro för privatekonomin sticker också de finska hushållen ut i flera av frågorna. Att Finland verkar ha en mer dyster syn på framtiden kan ha sin förklaring i hur det såg ut i landet innan pandemin:
“I en nordisk jämförelse sticker finländarna ut, med en av fem som upplever att de har en otrygg ekonomi med små marginaler och lägre sparbuffert. Från det perspektivet är det logiskt att fler upplever en oro i osäkra tider som nu”, säger Fredrik Skärheden, nordisk kommunikationschef på Lowell.
Svenskar som upplever negativ påverkan på privatekonomin har halverats
I Sverige upplever nu 17 procent att pandemin haft negativ påverkan på privatekonomin. Det är en halvering jämfört med förra året då siffran var 36 procent. Motsvarande siffror för Finland (som tidigare nämnts är det land där man oroar sig mest) är 23 procent i februari 2021 och 33 procent i maj 2020.
Så många upplever negativ effekt på privatekonomin
- Finland 23 %
- Sverige 17 %
- Norge 19 %
- Danmark 15 %
Värt att nämna är också att uppsägningar och varsel är jämnt fördelat över de nordiska länderna och att hushåll som drabbats av permitteringar, varsel eller uppsägningar förstås ser mer pessimistiskt på hur deras personliga ekonomi kommer att utvecklas nästa år.
Även om undersökningen visar mer positiva siffror idag jämfört med ett år sedan så behöver vi avvakta för att få hela bilden.
“I fjol när pandemin bröt så var det en stor osäkerhet för alla om vad konsekvenserna skulle bli. Hittills har staten gått in och plockat upp en stor del av notan, så vi ska nog ändå vara försiktiga med att tro att vi har sett hela coronaeffekten än”, säger Fredrik Skärheden.
Rapporten är framtagen av Lowell tillsammans med Demoskop. Frågorna besvarades under februari 2021 av över 1 500 svaranden i respektive land.
