I juni släppte vi vår rapport om ekonomisk ohälsa som vi tagit fram i samarbete med Demoskop. I förra veckan samlade vi de personer som deltagit som experter och sakkunniga i rapporten. Jag satt bland åhörarna och skrev ner några intressanta punkter från diskussionen.
Panelen bestod av sakkunniga och experter som deltagit i rapporten ekonomisk ohälsa. Fv. Jens Lindeblad, Ylva Yngveson, Elin Helander och Tove Widemar Gerdin. Se personbeskrivning nedert i artikeln.
Hur stort är problemet med ekonomisk ohälsa?
"Vår undersökning Betalningsindikatorn, som ligger till grund för rapporten, visar att så många som var femte svensk anser att deras privatekonomiska situation påverkar deras livskvalitet negativt. De vanligaste problemen är känslan av stress, ont i magen och sömnproblem", berättar Tove.
"Problemet är kanske större än vi tänker vid en första anblick. Det är människor vi pratar om och inte finans. Forskning visar att personer med sämre ekonomi återhämtar sig sämre från hjärtoperationer till exempel. Många har också sämre tandhälsa eftersom de inte kan prioritera dyra behandlingar", säger Elin.
Vilka är orsakerna bakom ekonomisk ohälsa?
Det är inte storleken på lönen som påverkar hur god ekonomi man har. De flesta kan ha råd med olika saker, det handlar kanske mer om planering, prioritering och balansen mellan inkomster och utgifter. Men det finns några saker som kan försvåra för oss att skapa en hållbar ekonomi i balans, och som diskuterades under debatten.
Bristfällig kunskap
"Vi kan konstatera att kunskapen inom privatekonomi generellt sett är dålig. Det är såklart olyckligt i en tid då mycket av ansvaret för pensioner och sparande har flyttats över till konsumenten”, säger Ylva och fortsätter:
”Privatekonomi har i och för sig kommit in i gymnasiets ämne samhällskunskap, men utan utökad tid. I grundskolan ingår ekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap. Där byter man nu namn på ekonomidelen till att heta ”Konsumentkunskap och sparande” istället för Konsumentkunskap och ekonomi. Att sparande lyfts upp tycker jag är mycket positivt. Att ekonomi lärs ut i skolan är viktigt för att ingen ska missa den kunskapen. Det är ofta så att de som har kunskap söker mer kunskap, snarare är de som kanske egentligen skulle behöva mer kunskap.”
”Låg kunskap ger också lågt ekonomiskt självförtroende. Jag ser att, framförallt kvinnor, ofta känner sig stressade och skamsna när de träffar banken och finansiella rådgivare. De vågar inte säga att de inte förstår vilket kan leda till riktigt stora problem om de skriver på ett papper eller kommer överens om något där de inte är säkra på konsekvenserna. Rådgivare måste agera utefter vad de vet, nämligen att människor inte är proffs på sin privatekonomi”, förklarar Elin.
Tysthetskultur
”I vår rapport om ekonomisk ohälsa svarar så många som hälften av alla med låg ekonomisk trygghet, att de inte vill prata om sin ekonomi. Det gör tyvärr att det tar onödigt lång tid för den att få hjälp med att reda ut sin situation, menar Tove. ”Det är en svår nöt att knäcka eftersom det har sin grund i vår kultur. Hälften av alla tillfrågade tycker nämligen att det är dålig karaktär att inte ha kontroll över sin ekonomi. Inte undra på att man inte vill prata med andra om sin ekonomi”, fortsätter Tove.
Kriser
”Vi som dagligen möter människor i besvärliga ekonomiska situationer vet att den stora andelen människor som hamnar i skuldproblem inte är oansvariga överkonsumenter. Det är oftast helt vanliga människor som drabbats av vardagliga kriser som får problem med skulder. Låt säga att du blir av med jobbet samtidigt som du skiljer dig, eller blir sjukskriven. Då är steget inte långt till en ekonomi i obalans", säger Jens.
Hur kan vi agera förebyggande?
”Det är väldigt enkelt idag att skaffa det man vill ha direkt, med hjälp av lån och krediter. Vi spenderar 40 % mer idag per capita än vad vi gjorde för 20 år sedan. Att längta har blivit omodernt. Vi måste få med oss baren på ett sådant sätt att de lär sig sparande. Ett tips är att ta med dem i planeringen av familjens ekonomi. Prata med barnen om hur mycket du har arbetat för att kunna köpa det ena och det andra. Hur mycket har jag arbetat för att tjäna ihop till detta? Fundera på vad som är viktigast för oss, köpet av en pryl nu eller spara till semestern nästa år?”, säger Ylva.
”Vi måste prata med barn på ett sätt som de kan relatera till. Det är ingen idé att säga att när jag var liten, då var det si eller så. Hitta saker som är viktiga för barnen. Koppla till klimatet till exempel. Fundera på hur många timmar någon i Bangladesh arbetat för att sy detta plagg och vilka steg som tagits innan den hamnat i Sverige. Vad har det kostat för miljön?, föreslår Elin.
”Vi kan i vår undersökning Betalningsindikatorn se att klimatdebatten verkligen påverkar vår konsumtion, vi kan känna avsmak inför all konsumtion. Läs mer i vår artikel om "Greta-effekt" i svenskarnas plånböcker. Konsumtionens påverkan på klimatet snarare än på privatekonomin är kanske ett kraftigare argument framöver?, funderar Tove.
”Vår hjärna är inte heller speciellt bra på att tänka på vad vi ska göra och hur vi ska ha det om 40 år. Vi är inte oförmögna att planera för framtiden, men vi är programmerade att vara positiva inför den. Vi tänker ofta att ”jag kan låna till den här soffan nu, för jag kan spara ihop till den sen, när jag får jobb” etcetera. Vi behöver vara medvetna om detta och inte låta vår hjärna ”lura” oss”, avslutar Elin.
Inom kort släpper vi en film med ett sammandrag från paneldiskussionen. Prenumerera på vår blogg, genom att fylla i formuläret nedan, så får du meddelande när den släpps.
Personbeskrivning
Ylva Yngveson
Ylva är civilekonom med bakgrund inom Swedbank och Sparbankerna, bland annat som chef för Institutet för Privatekonomi. Ylva har varit representant för Sverige i EU-kommissionens expertgrupp för finansiell folkbildning. Hon är en av initiativtagarna till det nationella nätverket för finansiell folkbildning, Gilla Din Ekonomi. Numera driver Ylva eget företag, med inriktning på analyser och bevakning av privatekonomiska frågor, och skriver krönikor regelbundet i olika medier. Hon är också ledamot i försäkringsbolaget Skandias fullmäktige.
Elin Helander
Elin är också medgrundare till forskningsinitiativet Moneymind som jobbar för en hälsosam utveckling av finansiella tjänster och ökad forskning inom beteendeekonomi. Hon föreläser och har skrivit flera debattartiklar om privatekonomi samt skrivit boken Hjärnkoll på pengarna som kom ut 2017. Tidigare arbetade hon med hjärnforskning på Karolinska Institutet.
Jens Lindeblad
Jens är Head of digitalization & innovation på Lowell. Tidigare chef för Lowells kundservice.
Tove Widemar Gerdin
Tove är kommunikationsansvarig på Lowell i Sverige.
