Vilken inställning har svenskarna till sin ekonomi? Vad styr vår konsumtion? Vilka hamnar i överskuldsättning och varför? Hur mår vi egentligen psykiskt på grund av vår ekonomiska situation? Att förstå svenska folkets inställning och beteende kopplat till sin privatekonomi är viktigt för vårt arbete. Därför har vi sedan 2017 regelbundet undersökt dessa frågor i vår undersökning Betalningsindikatorn. Är detta frågor som intresserar dig också? I denna blogg sammanfattar jag de temanummer som vi lanserat med data ur Betalningsindikatorn under våren. Du kan självklart också ladda ner de nummer som intresserar dig. Trevlig läsning!
Undersökningen Betalningsindikatorn genomförs tillsammans med Demoskop. Vi startade undersökningen i september 2017 och har sedan dess fått fram mycket intressant fakta och kunskap som vi vill dela med oss av. Vi undersöker också aktuella ämnen såsom räntekänslighet, influencers roll för skuldsättningen och ekonomins påverkan på hälsan. Dessa ämnen har vi under våren släppt som temanummer samt i en större rapport om ekonomisk ohälsa. Vi kommenterar och resonerar också kring resultaten i undersökningen. Här hittar du alla temanummer som vi publicerat under våren.
Sambandet mellan ekonomi och ohälsa är starkt och välkänt. Trots detta pratas det sällan om detta samband. Med denna rapport vill vi bredda diskussionen om vikten av en hållbar och stabil privatekonomi. Vi vill också öppna en tabubelagd diskussion om skulder samt belysa sambandet mellan psykisk ohälsa och ohållbara konsumtionsmönster och små marginaler. Ylva Yngveson och Elin Helander kommenterar de slutsatser som går att dra utifrån undersökningen.
Det finns många faktorer som påverkar våra köpbeslut. Influencer Marketing är ett växande fenomen, där influencers på sociala medier inspirerar och lockar sina följare till konsumtion av olika varor och tjänster. I temanummer 3/2019 har vi tittat närmare på influencers och sociala mediers roll för överkonsumtionen i samhället.
En av sju svenskar upplevde sig ha låg ekonomisk trygghet under slutet av 2018. Psykologi påverkar både den privata ekonomin och samhällsekonomin. Känner vi oss trygga med vår privatekonomi får det konsekvenser både för vårt konsumtionsbeteende och vår hälsa i stort. I temanummer 2/2019 har vi valt att bland annat titta närmare på den upplevda ekonomiska tryggheten i Sverige jämfört med för ett år sedan, vilka grupper som känner störst ekonomisk otrygghet och hur stor andel som inte anser sig klara en oförutsedd utgift på 5000 kronor.
Nära fyra av tio svenskar med bolån upplever att en räntehöjning motsvarade 5000 kronor/månad skulle innebära svårigheter. I temanummer 1/2019 undersöker vi hur förberedda hushållen är på ökade räntekostnader. Vilka marginaler finns, och hur påverkar oron för räntehöjningar beteendet här och nu?