Under förra året beviljades fler skuldsaneringar än det gjorts tidigare och antalet ansökningar om skuldsanering fortsätter öka. Men vad innebär en skuldsanering och hur går det till?
En skuldsanering innebär att överskuldsatta personer kan befrias från att betala en del av sina skulder. I normalfallet pågår en skuldsaneringsperiod under fem år och under denna period ska gäldenären, det vill säga den som har skulder att betala, betala efter förmåga vilket fastställs av Kronofogdemyndigheten i ett skuldsaneringsbeslut. När skuldsaneringsperioden är klar är gäldenären skuldfri men det finns en möjlighet till omprövning även efter att denna tid gått ut. Skuldsaneringsbeslut kan också omprövas eller upphävas under skuldsaneringsperioden.
Skuldsaneringen handläggs vid Kronofogdemyndigheten och innebär dels en prövning av om gäldenären är kvalificerat insolvent och dels en prövning om det är skäligt eller inte att gäldenären får skuldsanering. Betalningarna handläggs normalt via Kronofogdemyndigheten. Gäldenären betalar in till Kronofogdemyndigheten som i sin tur fördelar ut pengarna till borgenärerna, det vill säga de som vill ha betalt.
Det är enbart fysiska personer, det vill säga en enskild människa, som kan söka skuldsanering. Juridiska personer, exempelvis handelsbolag och aktiebolag, kan inte få skuldsanering enligt skuldsaneringslagarna. För att kunna få skuldsanering i Sverige måste gäldenären ha sina huvudsakliga intressen i Sverige.
Från början var företagare helt utestängda från skuldsanering. År 2016 införde man en egen lag om skuldsanering för företagare, den så kallade F-skuldsaneringslagen. Som företagare anses både den som driver eller har bedrivit enskild näringsverksamhet, dvs egen firma, och den som genom att vara eller ha varit företrädare för juridisk person som driver eller har drivit näringsverksamhet. En gäldenär som tidigare varit företagare kan också beviljas skuldsanering enligt F-skuldsaneringslagen men då krävs att skulderna till väsentlig anknytning uppkommit i företagets verksamhet. Även närstående till företagare kan få skuldsanering enligt F-skuldsaneringslagen om skulderna i huvudsaklig del har anknytning till denna verksamhet.
En grundläggande förutsättning är att gäldenären är kvalificerat insolvent. För enskilda näringsidkare gäller särskilda regler. Vad menas med att gäldenären är kvalificerat insolvent? Den kvalificerade insolvensen innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och inte heller på lång sikt förväntas kunna betala skulderna. Man gör här en individuell bedömning och ser på skuldernas storlek och hur prognosen för att kunna betala ser ut.
En annan grundläggande förutsättning är att skälighetsrekvisitet är uppfyllt. Man ser här på gäldenärens personliga förhållanden såsom exempelvis gäldenärens ålder och hälsotillstånd. Vidare ser man på omständigheterna vid skuldernas uppkomst såsom exempelvis att man inte medvetet får ha satt sig i skuld. Man ser även på gäldenärens ansträngningar att fullgöra sina förpliktelser och gäldenärens medverkan i skuldsaneringsärendet. Det ska vara skäligt ur ett samhällsperspektiv att skuldsanering beviljas.
Det är endast gäldenären själv som kan söka skuldsanering och det kan göras både skriftligen och digitalt till Kronofogdemyndigheten. I januari i år lanserade Kronofogdemyndigheten en ny e-tjänst för att göra det enklare för gäldenären att fylla i ansökan korrekt från början.
Läs om hur Lowell arbetar med skuldsatta.
Kronofogdemyndigheten kungör beslutet att inleda skuldsanering i Post- och inrikes tidningar. Det är då upp till borgenärerna att själva anmäla sina fordringar för att de ska tas med i skuldsaneringen. Kronofogdemyndigheten har här en tjänst för borgenärerna att göra anmälningarna digitalt per fil vilket minskar felen och sparar på miljön. Här finns fler juridiska tips.
I detta skede har borgenären även möjlighet att komma med eventuella invändningar mot skuldsaneringen vilket till exempel kan vara en gäldenär som inte har upplyst om tillgångar.
Även okända fordringar omfattas av skuldsaneringsbeslutet. Det innebär alltså att om det dyker upp fordringar som man inte har känt till när man beslutade om skuldsanering så anses de ändå omfattas av skuldsaneringen varför det är viktigt för borgenärerna att anmäla sina fordringar.
Har borgenären en fordran som uppkommit efter skuldsaneringsbeslutet omfattas den inte av skuldsaneringsbeslutet. Tvistiga fordringar omfattas inte heller.
Alla fordringar ska behandlas lika i skuldsaneringen. Det finns dock undantag härifrån såsom fordringar med förmånsrätt på olika sätt.
Kronofogdemyndigheten kan besluta om skuldsanering trots att en eller flera borgenärer har motsatt sig detta. Anser en borgenär att skuldsaneringsbeslutet är felaktigt har borgenären rätt att överklaga till tingsrätten. Det går även att under skuldsaneringsperioden ansöka om upphävande eller omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Exempelvis om borgenären får kännedom om att gäldenären har fått ett stort arv eller att gäldenären inte sköter betalplanen. Även gäldenären kan ansöka om omprövning om till exempel gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förändrats.