Krediter är en viktig del i ett modernt samhälle och i många fall en förutsättning för samhällsutvecklingen. Det är oftast nödvändigt för att du skall kunna köpa en bostad, göra större inköp eller starta eget företag. Detsamma gäller också för att stora och små företag ska kunna göra investeringar eller satsningar för framtiden.
Samtidigt som vi lever i en digital era där det hela tiden erbjuds nya och enklare sätt att handla, låna och betala, så är hanteringen av krediter i stort sett samma som för snart 100 år sedan. Det löpande skuldebrevet, som bevisar ett lån, hanteras huvudsakligen på samma sätt idag som det alltid gjort - nämligen i pappersform som först signeras och sedan arkiveras i bankernas valv.
Samtidigt har standarden för skriven kommunikation på kort tid blivit digital. Kivra har över tre miljoner anslutna till sin säkra digitala brevlåda och närmare 80 % av svenskarna skickar in sin skattedeklaration digitalt. För både statlig och privat digital kommunikation förutsätter vi numera att ett digitalt dokument kan vara ett ”original” där det alltså inte finns något fysiskt original. Läs också mitt inlägg om digitalisering av skriven kommunikation och framtidens fakturering.
Så hur kan det komma sig att utvecklingen inte kommit ikapp en så viktig del av vår vardag som löpande skuldebrev? Vilka vinster skulle vi se med digitala skuldebrev och vad kan vi göra för att leda utvecklingen? Detta är frågor vi ska försöka besvara i ett par blogginlägg.
Teknik för att överföra fysiska dokument till digitala versioner och att skapa digitala original har funnits rätt länge, och tack vare den allmänna acceptansen av BankID har även digital signering varit möjlig ett tag. Löpande skuldebrev är däremot i all väsentlighet en värdehandling som behöver omgärdas av högre säkerhet för att vara tillförlitlig. Det gäller inte bara när det skapas utan också hur det lagras. Därför är det inte förrän blockkedjeteknikens genomslag som det för första gången blivit möjligt att spåra och lagra finansiell information digitalt på ett tillräckligt trovärdigt och säkert sätt.
Blockkedjetekniken som fått stort genomslag inom en mängd områden bygger på att databaser är decentraliserade och delade, alltså att de finns i många versioner. När en post lagts till är den mycket svår eller omöjlig att ändra eller ta bort på grund av de många versionerna och att lagringen sker krypterat. Varje ny post eller tillägg lagras i ett block och en sekvens av block kallas en blockkedja.
Blockkedjetekniken passar utmärkt för att hålla digitala original där förändringar (påteckningar) kan behöva göras, såsom för löpande skuldebrev. Historiskt har förändringar av skuldebrevet tecknats fysiskt direkt på dokumentet. Detta har varit nödvändigt för att säkerställa att förändringar i skuldförhållandet skulle bli synligt. Detta ställs på sin spets till exempel vid begäran om verkställighet, det vill säga utmätning, med grund i ett löpande skuldebrev där verkställighet kan nekas då den som kräver betalt inte kan uppvisa någon giltig originalhandling.
Blockkedjeteknik har trots allt funnits i några år, varför har den inte använts för detta syfte tidigare? En anledning kan vara att originalhandling, i rättslig mening, har avsett ett fysiskt underlag framtill alldeles nyligen. Högsta Domstolen meddelade i målet HD Ö 5072-16 att ”Lagen bör kunna tillämpas teknikneutralt, om det kan ske med upprätthållande av de skyddsändamål som reglerna i skuldebrevslagen är avsedda att fylla”. Detta bör kunna tolkas som att HD öppnar för att löpande skuldebrev kan utfärdas och hanteras i fullt digital form.
Men även om det borde fungera rent rättsligt så innebär det såklart stora satsningar för våra banker, som ställer ut majoriteten av de flera hundra tusen löpande skuldebrev som skapas årligen. De behöver genomföra förändringar som dels innebär att påverka den nuvarande processen och dels utveckla ny teknik (blockkedjeteknik) som dessutom ska implementeras i bankernas system. Lättare då att hålla sig till beprövade tekniker med analog hantering eller att som nyare mindre banker och finansbolag, istället använda enkla skuldebrev.
För att digitala löpande skuldebrev ska bli vanligare och så småningom standard behövs ett officiellt godkännande, ett prejudikat gällande digitala original. I linje med detta verkar det sannolikt att löpande skuldebrevet inom kort kommer att godtas i säkrade digitala varianter.
Som kredithanteringsbolag och partner till banker och finansiella institut hanterar Lowell stora mängder fysiska skuldebrevoriginal i valv. Denna fysiska hantering innebär såklart en stor kostnad i form av lokal och tid för oss och andra aktörer inom finansbranschen. Men en besparing i tid och pengar är inte allt. Genom att öka säkerheten i form av spårbarhet och äkthet med hjälp av blockkedjeteknik, minskar även risken för bedrägerier. Även penningtvätt genom att använda skuldebrev skulle minska.
I nästa blogginlägg fördjupar vi oss i vad användandet av blockkedjeteknik i hanteringen av de löpande skuldebreven kan få för effekter och pratar även med Enigio - ett svenskt bolag som har den enda patenterade lösningen för hantering av löpande skuldebrev i blockkedjan. Är du nyfiken på hur Lowell arbetar med fintech-bolag kan du läsa mer i våra case.